Petra

/Från min huvudblogg 5 juli 2016./

Mitt knä torde vara i stort sett helt läkt nu. Jag har börjat gå mer nu.

Igår hade jag ett ärende i närheten av Östermalmstorg.  Då kom jag plötsligt att tänka på en person som jag umgicks mycket med i mitten och slutet av 70-talet.

Hon kallades Petra, även om hennes dopnamn var något helt annat. Hon bodde på Grev Magnigatan under just andra hälften av 70-talet. Jag träffade henne ofta där, speciellt 1976 och 1977.

1984 dog hon tragiskt nog i förtid. Det är nog inte förrän helt nyligen som jag insett hur viktig hon var för mig, och hur stor saknaden egentligen är.

Så plötsligt fick jag för mig att jag skulle gå från Östermalmstorg till Grev Magnigatan. För att ta ett foto av gatan. Sedan jag fick sprickan i knäet har jag mest gått mellan bussar, pendeltåg och t-banor, ganska korta sträckor.

Det här skulle nog bli den längsta enskilda sträckan jag gått sedan den 8 juni. Så jag gick till Grev Magnigatan, tog bilden, och gick tillbaks till t-banan.

Detta för att bilden av Petra dök upp så starkt och så plötsligt.

Frid över hennes minne.

 

Grev Magnigatan igår...